Ett inklusivt språk hör samman med att vara tilltalad, delaktig och berörd. Det är ett språk som bärs av tillit.
Mindre rädsla och mer tillit uppmuntrar dessutom till förnyelse. Det är ett språk som tar upp det som är angeläget och som bekräftar. Ett språk i vår tid, för oss som lever här och nu, med årens perspektiv och evighetens framtidshopp.
Ett sådant språk kan vi bara åstadkomma i mötet med varandra. I dialog, när vi lånar varandras perspektiv och särskilt lyssnar till dem av oss som känner sig utanför och i minoritet. Språk är färskvara.
Vi gestaltar utifrån våra erfarenheter, vi gör nya erfarenheter genom orden och våra sammanhang har betydelse. Med bred kontaktyta och ömsesidig dialog får fler uttrycka, med sina egna uttrycksformer vad tro och tvivel, hopp och förtvivlan, tillit och misstro, betyder. Delaktighet har många beröringspunkter och ser olikheter som något unikt, inte som något udda.