Det är en utmaning att uttrycka människans erfarenheter av Gud på ett sätt som inte stänger ute. Jag har kommit att särskilt intressera mig för psalmens förnyelse.
Att skriva psalmer är ett sätt att försöka hålla det religiösa uttryckssättet vid liv samt, inte minst, att hitta ett nytt bildspråk för vår tid. Det som gäller för psalm går att använda också på andra delar av förkunnelsen i gudstjänsten.
En psalm blir psalm genom att användas. Genom användning märks vad som bär för kortare eller längre tid. Dagsländor flyger iväg.
Psalmen är tänkt att sjunga kollektivt, därför är psalmsång också allsång. Men det kollektiva kan uttryckas på olika sätt. Tilltalet kan vara så väl jag som du eller vi för att uttrycka det gemensamma.
Det tar tid för nya psalmer att slå rot. Psalmer som sjungs ofta nöts in i oss. Det vi vill ska bära i vuxen ålder får vi medvetet plantera under barndomen. I ”Dejlig er jorden”, en nordisk studie 2000 med drygt 3700 deltagare, om psalmens roll i dagens samhälle, ställdes frågor om psalm. Svaren från Sverige visar att de flesta som kan några psalmer har lärt sig dem i skolan. Tre av fyra har en psalmbok i hyllan. Ungefär hälften brukar sjunga med i psalmer och kan 1-5 psalmer.
Psalmer är en del av förkunnelsen av evangeliet, inte musikalisk utsmyckning in emellan orden, och är till för att användas av församlingen i livets olika skiften. Om psalmen som bön sa Augustinus: ”Den som sjunger ber dubbelt!”
Text möter musik eller musik möter text. I det mötet händer något med både texten och musiken, något nytt uppstår som inte fanns i bara text eller bara musik. När sedan psalmen sjungs kommer ytterligare en tolkning till. Sammanhang den användas i, och de sammanhangen var och en befinner sig i, påverkar också psalmens innebörd.
I arbetet med ny psalm blir det tydligt att språket både uttrycker erfarenheter och ger nya erfarenheter. P O Nisser, som har skrivit en doktorsavhandling om psalm säger: ”Psalmer växer inifrån, självständigt, genom människor. Ny livshållning föder ny psalm. Det är där det börjar.”[1]
Ny livshållning föder ny psalm, den föder också förnyelse i vårt förkunnande. Orden har med erfarenhet att göra. Ett inklusivt språk kan aldrig bara vara en skrivbordsprodukt. Precis som psalm blir psalm i funktion växer ett inklusivt språk fram genom att vi prövar och övar. Vi får pröva vilka uttrycksformer som är inkluderande för att hitta dem. Detta får vi öva oss i tillsammans och över tid. Det tar tid för nya formuleringar att slå rot. Formuleringar som klingar poetiskt och med evangeliets kraft.
[1]P O Nisser, i en debatt om psalmboksarbetet, http://www.svenskakyrkan.se/svk/gender/ti/mn2.htm